Produktblad

RUNA

Komponentregister och driftsplattform för fysiska anläggningstillgångar

Klar för plattformen

Situationen detta svarar på

Komponenterna finns i projektverktyget, i kalkylbladet, i FDV-pärmen och i systemet som tog över efter det förra. Inget av dem vet om de andra. När någon frågar var en brytare står i dag, och var den stod i fjol, måste någon leta.

Passar bäst när

Ni bygger och driver samma anläggning, men i två olika system.
Ni måste kunna svara på var en komponent är nu, var den var förut, och när den flyttades.
Ni har krav på spårbar användaråtkomst, enligt kraftberedskapsföreskriften, eller NIS2 där det gäller.
Komponenterna ska heta samma sak hos er, hos leverantören och hos tillsynen.
Ni har redan ett system som håller anläggningsdata, men inget som håller komponenterna under dem.

Det här får ni

Projekt och drift på samma datamängd - ingen överlämning
Dokumenterad användaråtkomst utan manuellt efterarbete
Minskad tid för komponentregistrering
Konsekvent datakvalitet i alla projekt
Enkel återanvändning av standardkomponenter

RUNA står på egna ben och kräver inga andra moduler.

Det vi inte täcker: RUNA driver inte anläggningen: ingen SCADA, ingen nätberäkning, ingen felavhjälpning i fält.

RUNA · Produktblad

Så fungerar det

RUNA täcker hela livscykeln för de fysiska anläggningstillgångarna i ett system: projektering, byggnation, färdigställande och fortsatt underhåll. Byggprojekt följer en livscykel i faser med FAT- och SAT-checklistor byggda på REN-standarderna, och med extern rapportering till NVE och Statnett. Registret lagrar varje installationsintervall med tidsstämpel, så det kan svara på var en komponent är nu, var den var förut, och när varje tilldelning började och avslutades. En digital tvilling av nätet är inte sannare än komponentdata under den. Simuleringen känner den transformator den fått besked om att står där, inte den som faktiskt står där, med sin årgång och sin historik. Ligger underlaget i kalkylark ärver modellen kalkylarket. RUNA löser inte simuleringen, utan lagret under: vilken komponent, var, och sedan när. Det är skillnaden mellan att modellera nätet och att modellera ett antaget nät.

Funktionerna i detalj

Från projektering till underhåll i ett system: Byggprojekt följer en livscykel i faser från projektering genom byggnation och färdigställande till underhåll, med FAT- och SAT-checklistor byggda på REN-standarderna och extern rapportering till NVE och Statnett. Överlämningen mellan projekt och drift är ingen export, utan samma datamängd som byter fas.
Komponentkatalog: Katalogen beskriver komponenttyperna ett nät är byggt av: mätaren med typ, årgång och egenskaper, transformatorn med användningsområde och historik, samt modemet, koncentratorn och repeatern. Specifikationerna ligger på typen, inte på varje exemplar, så en ny installation ärver beskrivningen.
Normaliserad struktur: Standardiserad datamodell som säkerställer konsekvens i installationer och projekt, så att en transformator betyder samma sak i två projekt byggda fem år isär, och rapporter kan sättas samman utan manuell översättning.
SPIRA-integration: Tät integration med SPIRA för att koppla komponenter till mätpunkter och installationer. RUNA svarar på vad en komponent är, SPIRA på var den står och vem som är kopplad till den. Varje installationsintervall lagras med tidsstämpel, så frågan ”vilken mätare satt här i fjol?” har ett svar.
Dokumenthantering enligt NOARK-principerna: Ett dokumentbibliotek över platser, anläggningstillgångar och projekt, med mallar, ämnesord och versionshantering. Gallring lämnar en tombstone, så att revisionen kan se att ett dokument har funnits och när det gallrades. Lösningen följer NOARK-principerna; den är inte testad mot en Noark 5-kärna.
Revisionslogg och händelselogg: Skrivskyddad revisionslogg med arkivering, och en händelselogg som visar vem som varit inloggad och när. Den norska kraftberedskapsförordningen § 7-4 kräver kontroll av användaråtkomst; loggen är utformad för att besvara den frågan utan manuellt efterarbete.
RDS-beteckning och GlobalID: Varje komponent får en funktionell beteckning enligt RDS (ISO/IEC 81346) och ett GlobalID, ett UUID som följer komponenten genom hela livslängden och över de system den förekommer i. Beteckningen är det som gör att två system kan tala om samma komponent utan att först enas om ett namn.
Nätinfrastruktur och anläggningstillgångar: Inte bara komponenterna på en slutkunds mätpunkt: nätstationer, transformatorstationer och kraftstationer registreras som anläggningstillgångar med de REN-bladstrukturer de faktiskt är byggda efter. Det är den del av nätet som annars hamnar i kalkylblad, för den passar inte i ett mätpunktsregister.

Statusen, förklarad

Klar för plattformen: Verifierad mot simulerade marknadsgränssnitt. Efter flytten in i plattformen kan ni testa i egen miljö.
Demo hos oss: Kan visas upp hos oss, inte verifierad mot marknaden.
I drift: I produktion hos kund i dag.

Hänger ihop med

FRAMSYN: Underhållsorder baserat på faktiskt skick, inte ålder - kombinerar data från SEFTA, SPIRA och RUNA.; Demo hos oss
LEIDANG: Sluten marknadsplats för beredskapsresurser; Demo hos oss
SPIRA: Ett samlat register för mätpunkter, installationer och anläggningar - sanningskällan resten av kedjan bygger på.; Klar för plattformen
SAMTYGD: Gemensamt integrationslager mot modulerna, facksystemen och marknadshubar som Elhub.; I drift
STUBB: Mocktjänster som simulerar externa system med realistiskt beteende och riktiga dataformat.; Klar för plattformen

Ord som används här tvimenning.no/sv/ordbok

RDS: Referensbeteckningssystem enligt ISO/IEC 81346. Ger varje komponent i en anläggning en entydig beteckning som håller genom hela livslängden.
GlobalID: Ett unikt id som följer en komponent genom hela livslängden, över varje system den förekommer i. Den tekniska beteckningen är UUID.
NIS2: EU-direktiv om nätverks- och informationssäkerhet - föreskriver strikta säkerhetskrav för kritisk infrastruktur.
Anläggningstillgång: Fysisk utrustning som ägs och används över tid - transformator, kabel, brytare. Har både en teknisk och en redovisningsmässig sida, och de två är sällan överens.
NOARK: Norsk standard för arkivhantering i offentlig sektor - krav på journalföring, versionshantering och gallring.
REN: Norsk organisation för rationell eldistribution - branschorganisation för tekniska normer i elnät.