Teknik & plattformNy⏱ ~1 minNOSEDK

UUID

Ett unikt id på 128 bitar, skrivet som 32 tecken i fem grupper. Det som gör det användbart är inte längden, utan att vem som helst kan skapa ett utan att fråga någon om lov.

UUID står för universally unique identifier. Microsoft kallar samma sak GUID. Det skrivs vanligtvis som 8-4-4-4-12 hexadecimala tecken med bindestreck emellan, till exempel f47ac10b-58cc-4372-a567-0e02b2c3d479. Formatet är standardiserat av IETF, ursprungligen i RFC 4122 och sedan ersatt av RFC 9562.

Det avgörande är inte talrymden utan frånvaron av en utgivare. Ingen central instans delar ut UUID:er. Ett system som behöver en identifierare skapar den själv, när som helst, utan nätverk och utan att samordna med någon. Rymden är så stor att två oberoende genererade id:n i praktiken aldrig krockar.

Det är den egenskapen som gör dem användbara över system som inte känner varandra. Två databaser som aldrig har pratat kan slås ihop utan att id:na krockar, och ett id som skapats i ett fältverktyg utan täckning håller när enheten kommer online igen.

Ett UUID säger ingenting om vad det pekar på. Det går inte att läsa, sortera meningsfullt eller gissa, och just därför är det en dålig ersättning för ett namn eller ett anläggningsnummer. Det är en nyckel, inte en beskrivning.

TeknologiIdentitetStandard