Tre nav, och ett land som väntar

Det ser mer likt ut utifrån

Utifrån är den nordiska elmarknaden en historia. Gemensam elbörs, prisområden över landsgränserna, gemensam balansavräkning. En aktör som ska verka i två länder förväntar sig därför ofta att det tekniska också är gemensamt.

Det är det inte, och skillnaden är större än olika APIApplikationsprogrammeringsgränssnitt - standardiserat gränssnitt som låter två system kommunicera med varandra.:er.

Danmark   DataHubNationellt nav för mätvärden och marknadsprocesser på den norska elmarknaden.            i drift mars 2013
Norge     ElhubNationellt nav för mätvärden och marknadsprocesser på den norska elmarknaden.              i drift 2019
Finland   DatahubNationellt nav för mätvärden och marknadsprocesser på den norska elmarknaden.            i drift 21 februari 2022
Sverige   Elmarknadshubben   inte i drift

Nio år skiljer det första navet från det tredje. Det fjärde finns ännu inte.

Vad ett nav gör, och varför det är värt något

Principen är densamma i alla tre länder som har ett: i stället för att varje aktör talar med varje annan aktör talar alla med navet.

Utan nav måste ett nätbolag med trehundra elhandlare i sitt område hantera trehundra motparter, var och en med sin drifttid och sin tolkning av formatet. Med ett nav är det en motpart, ett regelverk och en kö. Processerna navet tar över är typiskt leverantörsbyte, mätvärdesutbyte och underlaget till avräkningAtt göra om mätdata till pengar. Förbrukning och produktion per mätpunkt räknas om till vad varje aktör ska betala eller få betalt..

Skalan är verklig. Det danska navet samlade omkring 3,3 miljoner mätpunkter när det kom, det finska omkring 3,8 miljoner. Finland kopplade på ungefär 80 elhandlare och 80 nätbolag samma dag.

Vinsten är inte i första hand teknisk. Den är att reglerna blir lika för alla, och att en aktör som gör något fel gör det fel på ett ställe där det kan upptäckas.

Sverige är inte sent ute. Sverige är en annan marknad.

Det är lätt att läsa Sverige som Norge minus fyra år. Det är fel läsning, och det är den som kostar mest.

Svenska kraftnätSveriges systemoperatör för transmissionsnätet - motsvarande Statnetts roll i Norge. fick uppdraget 2015 och startade projektet 2016, med sikte på drift tidigast vid utgången av 2020. Datumet sköts flera gånger, och den 22 september 2020 beslutade styrelsen att pausa arbetet. Skälet var att lagstiftningen inte var på plats. Omkring 140 miljoner kronor hade då investerats.

Den blockeringen löstes den 18 juni 2026, då Sverige antog en ny elmarknadslag, efter ett decennium av uppskov. Navet är fortfarande inte i drift.

Praktiskt betyder det att marknadsmeddelandena i Sverige fortfarande går från aktör till aktör, i EdielNordisk profil av EDI-standarden EDIFACT - använd för elektronisk meldingsutveksling på den nordiska kraftmarknaden via Elhub.-formaten. Det är ingen övergångsordning i väntan på något bättre. Det är så den svenska marknaden fungerar i dag, och den som ska verka där måste hantera bilateralt meddelandeutbyteMeddelanden går direkt mellan två parter, utan att passera en gemensam hubb. Motsatsen till den centraliserade modell som norska Elhub bygger på. Kallas även punkt-till-punkt. från dag ett.

Sverige har omkring 10 miljoner elkunder. Det är en större marknad än den norska, och den är organiserad på ett helt annat sätt.

Varför naven inte är utbytbara

Även mellan de tre som finns är likheten mindre än den ser ut.

Meddelandestandarderna skiljer sig. Danmark använder eBIX. Norge och Sverige har använt EdielNordisk profil av EDI-standarden EDIFACT - använd för elektronisk meldingsutveksling på den nordiska kraftmarknaden via Elhub., den nordiska familjen av EDIFACTElectronic Data Interchange For Administration, Commerce and Transport - FN-standard för elektroniskt datautbyte.-meddelanden, i bruk sedan 1996. Ett system som talar med ett nav kan inte utan vidare tala med ett annat.

Regulatorerna skiljer sig. Tidsfrister, processer och roller sätts nationellt. De sammanfaller inte automatiskt, även där begreppen heter detsamma.

Byggåret sitter i arkitekturen. Danmark byggde 2013, innan smarta mätare fanns överallt. Norge byggde 2019, med mätarutrullningen klar. Finland byggde 2022, när 15-minutersvärden var på väg i hela Europa. Varje nav bär prägel av det problem det byggdes för.

En detalj värd att notera eftersom den kan leda fel: det danska och det finska navet har samma systemleverantör. Det gör dem inte lika. Kraven kom från två olika marknader, nio år isär.

Vad detta betyder i praktiken

Konsekvensen är enkel att formulera och dyr att upptäcka sent: en integration per marknad, inte en för Norden.

Det gäller inte bara formatet. Ett leverantörsbyte har olika stegsekvenser, olika tidsfrister och olika felkoder i varje land. Ett mätvärdeEn mätning från en mätpunkt för en tidsperiod. Byggstenen all avräkning vilar på. har olika upplösning och olika krav på valideringDet första steget i VEE - automatisk kontroll av mätdata mot tekniska och logiska gränser för att upptäcka uppenbart felaktiga värden.. Roller kan heta detsamma och betyda något delvis annat.

Och för Sverige gäller något mer grundläggande: du kan inte planera för ett centralt gränssnitt som inte finns.

Det finns ändå ett lager som faktiskt är gemensamt i hela Norden, och det är inte det man skulle tro. Vi kommer till det i tredje delen.